Lyckad satsning på elevkoordinatorer och elevstödjare

Introduktionsprogrammet (IM) på Virginska gymnasiet har gjort en stor satsning på elevkoordinatorer och elevstödjare. Teamet jobbar främjande, trygghetsskapande och förebyggande, finns närvarande och är trygga vuxna runt elever som ofta haft det tufft i sin tidigare skolgång. Skolan ser flera positiva effekter av satsningen.

Elevkoordinatorerna och elevstödjarna på IM Virginska gymnasiet: Lovisa Wernersson, Emma Larsson, Jila Hamad, Maja Rosén, Emmanuel Ghebrezghi, och Nathalie Brottsjö.

Det här är en viktig samhällsfråga. Vi blir en viktig aktör för att kunna jobba främjande och förebyggande. Här tycker jag vi på IM ligger i framkant med denna satsning, säger Lovisa Wernersson, elevkoordinator på skolan.

Den satsningen som Lovisa pratar om är en tydlig förstärkning på elevkoordinatorer och elevstödjare på IM på Virginska gymnasiet. Alla skolans professioner var överens om att ungdomarna behövde ett stöd utanför det pedagogiska och i den sociala kontexten och elevkoordinatorer och elevstödjare identifierades som bra roller för ändamålet. Sedan hösten 2023 har programmet stärkt organisationen och skapat ett team med sex stycken elevkoordinatorer och elevstödjare. Alla ingår också i olika pedagogteam för att kunna ha tätare kontakt med pedagogerna.

– Tidigare var det svårare att arbeta förebyggande. Utifrån satsningen på IM är vi fler närvarande och trygga vuxna runt eleverna under hela deras skoldag. säger Emma Larsson, teamledare för elevkoordinatorerna.

– Tidigare var polisen här mycket oftare när det hade hänt incidenter. Nu hinner vi och kan förebygga på ett annat sätt. Det känns jättebra att vi gör den här satsningen och jag tycker redan vi ser positiva resultat, säger, Emmanuel Ghebrezghi, elevstödjare.

Jobbar med elevens styrkor

Gruppen har fokus på det främjande, trygghetsskapande och förebyggande arbetet. Att förebygga innan det händer, men också att tidigt uppmärksamma elever som inte är på plats, så att eleven känner att hen inte glöms bort och att trygghet skapas för eleven.

Det är också viktigt att vara en brygga mellan lärare och elev, att hjälpa till med det som inte hinns med och avlasta. Gruppen stämmer av med varandra och för dialog med lärarna för att skapa en så bra bild av eleven som möjligt.

En tydlig strategi är också att jobba med elevens styrkor på olika sätt, att stärka eleverna genom att bygga på det som fungerar.

– Vi har en helhetsbild av eleverna och ser hur de fungerar över hela skoldagen. Vi har en bredd och kan se olika perspektiv. Vi kan jobba innovativt för eleverna och hitta rätt i skolan med olika strategier men också med alternativa sysselsättningar om det skulle passa bättre, säger Lovisa Wernersson, elevkoordinator.

– Vi erbjuder tid och kan skapa en annan relation med eleverna. Vi kan identifiera både styrkor och svagheter. Eleverna här arbetar för att klara av det man inte gjort på grundskolan. Ofta är det inte bara det pedagogiska som gjort att eleverna inte lyckats, utan i många fall handlar det om det sociala och där har vi en viktig uppgift, säger Nathalie Brottsjö, elevkoordinator.

Skapar meningsfulla aktiviteter för eleverna

Gruppen skapar också aktiviteter under och efter skoltid för att ytterligare skapa sammanhang och tillhörighet för eleverna. Man upplever att det ibland är svårt att få eleverna att lämna skolan, vilket ses som ett bra kvitto på att eleverna trivs med aktiviteterna.

#efterplugget är en satsning där gruppen genomför aktiviteter utefter elevernas önskningar och vad man själva tycker skulle vara kul att göra. Pingisturnering, spaeftermiddagar, åka till skateparken, ha diskussionsforum och bjuda in föreläsare är några exempel. Man har också satsat på aktiviteter på loven för eleverna.

– Just lovaktiviteterna har varit viktigt för att alla ska möjlighet att delta och att kunna förkorta loven lite för elever som behöver det. Vi ser att eleverna hittar nya kompisar och får chansen att ingå i ett socialt sammanhang. det ökar trivseln och lyfter många, det har varit jätteuppskattat, säger Emma Larsson.

– Vi har också fått ekonomiskt stöd för att jobba med hälsa och en meningsfull sysselsättning för att minska psykisk ohälsa och aktiviteterna har varit en viktig del i det arbetet, säger Lovisa Wernersson.

– Det har också gett oss vuxna tillfällen att skapa ytterligare relation med eleverna. Vi pratar om allt möjligt och eleverna får med sig det in i nästa skoldag. Det är jätteviktigt, menar Maja Rosén, elevstödjare.

En slags stödmentor

Under skoltiden är elevkoordinatorerna och elevstödjarna med ute i skolans lokaler, är där eleverna är och deltar även på lektioner när behov finns. De blir en slags stödmentor som kan kopplas på en elev och åtgärder sätts in utifrån individens behov. Tät kontakt sker också med vårdnadshavare och med andra aktörer utanför skolan, till exempel polis, socialtjänst och skolverksamheten Maria ungdom.

Mycket arbete sker på individnivå men även gruppnivå. Hittas rätt insats för en elev kan det hjälpa flera och ofta finns gemensamma utmaningar hos flera elever. Arbetet anpassas också efter hur grupperna ser ut. I en del grupper är till exempel hemmasittarna många medan i andra är det konflikter som behöver förebyggas.

Bra samarbete med elevhälsan

En viktigt del är också samarbetet med elevhälsan och skolans elevhälsoarbete. Elevkoordinatorerna och elevstödjarna har en given plats på dessa möten och kan ge deras perspektiv på eleven. En bättre helhetsbild kan därför skapas runt eleven och rätt stöd kan sättas in.

– Det känns jätteviktigt att skolan värdesätter vår bild i elevhälsoarbetet och att den bilden är en del av elevens skolgång, säger Emma Larsson som också berättar att gruppen finns representerad även i ledningsgrupp och trygghetsteam.

Teamet ser tydliga vinster med sitt arbete och rekommenderar andra skolor att tänka likadant.

– Det finns ett stort problem med hemmasittare och stor frånvaro. Här tror jag vår roll är jätteviktigt för att förebygga och främja det arbetet. Men skolorna måste våga satsa och hålla ut i arbetet, menar Emma Larsson.

– Elever som har jobbigt socialt hamnar efter. Lärarna kan fokusera mer på undervisning och tänka mindre på bråk och tjafs som uppstår. Vi kan avlasta lärarna, skapa trygghet och bygga relationer för att de ska ha en bättre social miljö, säger Emmanuel Ghebrezghi.

– Många skolor står inför sociala utmaningar som ligger utanför lärarens grunduppdrag. Jag tror att skolan blir hjälpt av att få ett annan typ av roll som kan fokusera på det. Man har mycket att vinna om man, precis som vi, vågar satsa, avslutar Lovisa Wernersson.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: